Senaste artiklarna

Alla artiklar

Publicerad 5.11.2026

Blogg: Du duger som du är – likabehandling bygger de ungas framtid

Som representanter för Ungdomssektorns kompetenscenter för likabehandling samlade vi under fackförbundet Jytys medlemskryssning in uppmaningar för en likabehandlad ungdomstid. Bloggen är en kunskapsbaserad översikt som bygger på uppmaningar.

Uppmaningarna förmedlade ett tydligt budskap: ”Möt den unga som den hen är, utan fördomar.” Tanken sammanfattar samtidigt kärnan i att främja likabehandling inom allt ungdomsarbete.

Att bli sedd stärker välbefinnandet

Ett genuint och uppskattande bemötande visar den unga att hen är accepterad och stärker känslan av tillhörighet.

Enligt forskning främjar ett uppskattande bemötande tillit och stöder den ungas positiva utveckling och välbefinnande. I en forskningsartikel som bygger på hennes doktorsavhandling sammanfattar Anne-Elina Salo hur upplevelsen av att bli sedd, hörd och förstådd stärker resiliensen, det vill säga förmågan att anpassa sig och hantera påfrestningar, hos unga i åldern 10–14 år. Dessutom stöder emotionellt stöd som svarar mot föränderliga behov och en miljö som upplevs som trygg utvecklingen av den ungas socioemotionella färdigheter.

Lyssna, vägled och stärk delaktigheten

Ungdomsarbete handlar om att stöda ungas utveckling, självständighetsprocess och delaktighet i samhället.

En annan uppmaning som lyftes fram under kryssningen var: ”Lyssna och vägled.” Att lyssna på den unga är en viktig början, men likabehandling förutsätter också möjligheter att påverka det egna livet och den omgivande gemenskapen. Delaktigheten och aktörskapet stärks när den unga upplever att hens åsikter har betydelse och att hen kan påverka genom sitt eget handlande.

Ungas aktörskap uppstår ändå inte i ett vakuum. Sirpa Tani, Tomi Kiilakoski och Päivi Honkatukia tillämpar ett beredskapstänkande för att undersöka sambanden mellan ungas aktörskap och samhälleliga strukturer. Den ungas handlingsmöjligheter formas i samspel med omgivningen, gemenskaperna och de samhälleliga förhållandena. Erfarenheter av diskriminering, rasism och ojämlikhet kan försvaga känslan av tillhörighet och begränsa den ungas uppfattning om sina egna möjligheter. Därför kan ansvaret för att stöda ungas delaktighet inte läggas enbart på individen.

Den ungas egna erfarenhet och sätt att ge dem mening formar aktörskapet. Anna Juntunen har undersökt känslan av aktörskap hos unga i åldern 14–20 år vid vändpunkter i livet. Vändpunkterna är alltid knutna till andra människor och till de kulturella och samhälleliga förhållanden som de unga lever i. Unga speglar sina möjligheter och val mot föreställningar om hur man förväntas leva. Det kan också handla om motsättningar mellan den ungas egna önskemål om livet och de förväntningar och normer som kommer utifrån.

Upplevelser av ensamhet och utanförskap kan försvaga den ungas upplevelse av sig själv som aktör. Att hamna utanför är ofta inte den ungas eget val. Det som den unga upplever som möjligt påverkar också vilka möjligheter hen tar vara på. Dessutom behövs trygga gränser och stöd för att handla ansvarsfullt och ta ansvar.

Uppmaningen ”Kom ihåg att du förutom rättigheter också har skyldigheter” riktar sig därför till både unga och dem som arbetar inom ungdomssektorn.

Etisk lyhördhet syns i vardagens val

Minna Rauas (2019) uppmuntrar till reflektion kring den etiska lyhördhet som behövs inom ungdomsarbetet – förmågan att uppmärksamma mångfalden, behoven, rättigheterna och skyldigheterna hos de personer som berörs av en situation. Inser vi hur vårt eget handlande påverkar andra människors välbefinnande eller vad olika riktlinjer och lösningar kan innebära för de berörda parterna? Att identifiera och reflektera över känslor, attityder och fördomar som väcks vid olika möten är också ett uttryck för etisk lyhördhet.

Ungdomsarbete innebär rättigheter, skyldigheter, makt och ansvar. De yrkesetiska anvisningarna för ungdomsarbetet synliggör ungdomsarbetets syfte, betydelse och etiska grund genom att sammanfatta den inställning, det ansvar och det förhållningssätt som präglar det egna arbetet.

Välbefinnande kräver handlingar och resurser

Att stöda ungas välbefinnande kräver ändå mer än bara goda målsättningar.

Inom ungdomssektorn behövs mångsidig kunskap och kompetens som kan tillämpas i ett brett spektrum av uppgifter och verksamhetsmiljöer för att främja ungas välbefinnande. Att stödja ungas välbefinnande har också varit utgångspunkten för den pågående kompetenscenterverksamheten. (Undervisnings- och kulturministeriet 2024)

”Finansiering av verksamhet för unga är verkligen viktig, eftersom allt fler unga mår dåligt.” Vädjan lyfter fram behovet av tillräckliga resurser för ungdomsarbetet. Resurserna möjliggör möten, fritidsaktiviteter, kamratstöd och förebyggande arbete. Samtidigt stöder de utvecklingen av utbildningar, material och verksamhetsmodeller som främjar likabehandling inom hela ungdomssektorn.

Ungas framtidstro är ett gemensamt ansvar

I den andra delen av statsrådets framtidsredogörelse, om unga som framtidens aktörer, som publicerades den 8 oktober 2026, konstateras: ”Ungas framtidstro och tillit bygger på trygghet i vardagen, tillhörighet till gemenskaper, smidiga utbildnings- och arbetslivsvägar samt upplevelsen av att unga blir hörda och att deras synpunkter har betydelse.”

Ungas välbefinnande och framtidstro behöver därför granskas ur ett brett samhälleligt perspektiv, med hänsyn till faktorer som skapar osäkerhet och ojämlikhet. Det handlar inte om enskilda åtgärder, utan om en gemensam riktning där ungas välbefinnande och tro på framtiden ses som ett gemensamt ansvar.

Likabehandling är en investering i unga

Varje ung person borde få höra dessa ord som bär långt in i framtiden: ”Du duger som du är.” När vi inom ungdomsarbetet främjar likabehandling målmedvetet och tar ett gemensamt ansvar bygger vi upp ett samhälle där varje ung person har möjlighet att växa, delta och hitta sin plats.

Minna Rauas (2024) påminner också om att var och en som arbetar inom ungdomsarbetet kan skapa möjligheter, medan förändringen och förverkligandet av den är den ungas egen framgång. Ungas framtidstro är en investering som det lönar sig att göra tillsammans.

Vid Ungdomssektorns kompetenscenter för likabehandling vill vi genom utbildningar och coachning samt material som kan användas tillsammans i arbetsgemenskapen och med unga främja detta gemensamma uppdrag inom allt ungdomsarbete.

Text:

Laura Kalervo, samhällspedagog (högre YH), Suomen Partiolaiset – Finlands Scouter ry, chef för Ungdomssektorns kompetenscenter för likabehandling

Tarja Nyman, PeL, överlärare inom FUI, Humak; sakkunnig vid Ungdomssektorns kompetenscenter för likabehandling. (ORCID: 0000-0003-1998-1905)

Publicerad ursprungligen i Humaks bloggserie den 30.10.2026

Läs mer: