Publicerad 10.6.2026
Blogg: Sex starka skäl att göra en verksamhetsinriktad likabehandlingsplan för ungdomsarbetet
Inom ungdomssektorn är en egen likabehandlingsplan för verksamheten inte obligatorisk, till skillnad från inom utbildningen och småbarnspedagogiken. Varför lönar det sig ändå att utarbeta en plan även inom ungdomsarbetet? Vi har sammanställt sex skäl som lyfter fram betydelsen av en verksamhetsinriktad likabehandlingsplan.
Att främja likabehandling är lagstadgat
En likabehandlingsplan är ett konkret verktyg för att systematiskt främja likabehandling och förebygga diskriminering. Planen beskriver hur organisationen i sin verksamhet och i rollen som arbetsgivare främjar likabehandling samt förebygger och ingriper mot diskriminering. Ofta är det fråga om en kombinerad jämställdhets- och likabehandlingsplan.
Enligt lagen är myndigheter, utbildningsanordnare, anordnare av småbarnspedagogik samt arbetsgivare med fler än 30 anställda skyldiga att upprätta en likabehandlingsplan. Arbetsgivares skyldighet att främja likabehandling gäller dock alla arbetsplatser. I praktiken innebär detta ofta en plan som i första hand fokuserar på arbetsgivarorganisationen och de anställdas likabehandling. En tidsbunden likabehandlingsplan innehåller en bedömning av nuläget för likabehandlingen inom organisationen samt de åtgärder som behövs för att främja likabehandling (Likabehandling.fi, u.å.).
En verksamhetsinriktad plan skiljer sig från en jämställdhets- och likabehandlingsplan som gäller personalen. I en verksamhetsinriktad plan:
- Besvaras frågan om hur man i den egna verksamheten främjar likabehandling samt förebygger och ingriper mot diskriminering.
- Granskas verksamheten i relation till samtliga diskrimineringsgrunder som anges i diskrimineringslagen (1325/2014) och lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986).
- Står verksamhetens målgrupp i centrum. Planen är ett verktyg för att säkerställa att alla unga kan delta på lika villkor.
- Handlar planen i praktiken om att utvärdera och utveckla den egna verksamheten.
(Utbildningsstyrelsen, u.å.; Institutet för hälsa och välfärd, 2023.)
Inom ungdomsarbetet är en sådan plan ännu inte obligatorisk. Alla aktörer, särskilt yrkesverksamma och frivilliga, omfattas ändå av den centrala lagstadgade skyldigheten att aktivt främja likabehandling och jämställdhet (diskrimineringslagen 1325/2014; jämställdhetslagen 609/1986). Även ungdomslagen bidrar till att styra arbetet för likabehandling, eftersom ett av lagens mål är att ”främja ungas likabehandling, jämställdhet, delaktighet och förverkligandet av rättigheter” (ungdomslagen 2 §). Med likabehandling avses i lagen både formell likabehandling, det vill säga lika behandling, och faktisk likabehandling, vilket innebär rättvisa som tar hänsyn till människors olika utgångspunkter.
Planerna stöder en gemensam syn på likabehandling
Ungdomssektorns kompetenscenter för likabehandling genomförde våren 2025 en kartläggningsenkät om likabehandlingskompetens bland aktörer inom ungdomssektorn. Ett av enkätens teman var organisationernas arbete med likabehandling. Enligt kartläggningen har många ungdomsorganisationer redan kommit långt i sitt likabehandlingsarbete, och verksamhetsinriktade planer har redan utarbetats och används även inom de kommunala ungdomstjänsterna.
De svarande som hade en verksamhetsinriktad jämställdhets- och likabehandlingsplan för ungdomsarbetet var eniga om att likabehandlingsfrågor hade behandlats inom organisationen. Samtliga 183 svarande som hade en plan upplevde att det fanns en gemensam syn på likabehandling inom organisationen. Resultaten visar tydligt att ett väl genomfört planeringsarbete skapar utrymme för diskussion i arbetsgemenskapen och bidrar till att utveckla en gemensam förståelse. Samtidigt ger det personalen tydliga riktlinjer för arbetet med likabehandling.
En konkret plan främjar likabehandling i vardagen och bygger förtroende
Planarbetet är ett bra tillfälle att granska organisationens arbete med likabehandling, identifiera utvecklingsområden och formulera mål. När det gäller likabehandlingsplaner är det viktigt att målen och åtgärderna är konkreta. Likabehandling kan främjas i det dagliga arbetet till exempel genom gemensamma riktlinjer och arbetssätt. Planen ger därmed en möjlighet att skapa strukturer som stöder ett långsiktigt likabehandlingsarbete. En likabehandlingsplan som kopplas till verksamhetsåret och hålls aktuell av ledningen bidrar till att likabehandlingsfrågor behandlas regelbundet och att hela gemenskapen engageras i arbetet.
Planen fungerar också som ett kommunikationsverktyg gentemot både unga och samarbetspartner. Att utarbeta en plan signalerar att organisationen tar likabehandling på allvar. Ett planarbete som genomförs nära verksamheten skapar delaktighet och trygghet för unga samt stärker förtroendet hos både unga och samarbetspartner. Planen bidrar dessutom till att stärka organisationens positiva anseende.
Sex starka skäl att göra en verksamhetsinriktad likabehandlingsplan
1. Den säkerställer att alla unga kan delta på lika villkor
Unga kommer från olika bakgrunder: familjesituation, språk, funktionsförmåga, kön, religion, kultur, ekonomisk situation och identitet varierar. Planen hjälper till att identifiera hur verksamheten och lokalerna kan vara tillgängliga och trygga för alla.
En omfattande likabehandlingsplan görs tillsammans med de unga genom att samla in en lägesbild via:
- enkäter
- workshoppar
- diskussioner
- insamling av erfarenheter.
Detta stärker ungas demokrati- och delaktighetskompetens, som utgör kärnan i ungdomsarbetet.
2. Den vägleder personalens handlande och skapar en gemensam linje
Planen synliggör:
- hur man ingriper vid diskriminering
- vilket språkbruk och vilken handlingskultur som främjas inom ungdomsarbetet
- hur man säkerställer tillgänglighet till lokaler, evenemang, plattformar, redskap och material.
Detta underlättar också introduktion och stöder arbetstagare i utmanande situationer.
När spelreglerna är tydliga och dokumenterade minskar antalet diskrimineringssituationer, vilket också förebygger diskriminering och konflikter.
3. Den stärker ungas upplevelse av trygghet och delaktighet
Unga vågar delta mer aktivt när de vet att:
- de blir respekterade
- deras bakgrund och identitet beaktas
- man ingriper vid olämpligt bemötande.
Detta är särskilt viktigt för regnbågsunga, unga med invandrarbakgrund, neurodivergenta unga och unga som tidigare haft negativa erfarenheter av tjänster.
4. Den hjälper till att utvärdera och utveckla verksamheten
Planen innehåller vanligtvis:
- en nulägesbedömning
- mål och åtgärder
- indikatorer för uppföljning
- sätt att använda planen samt
- aktiv uppföljning och uppdatering av planen.
Detta gör arbetet mer systematiskt och synligt – och ger konkreta utvecklingsområden.
5. Den bygger ett positivt rykte för ungdomsarbetet
Ett synligt arbete för likabehandling signalerar till unga, vårdnadshavare och samarbetspartner att verksamheten är ansvarsfull, aktuell och tydlig i sina värderingar. Detta ökar förtroendet och engagemanget.
6. Den uppfyller lagens krav
Även om inte alla verksamheter eller enheter är skyldiga att upprätta en plan, är främjandet av likabehandling lagstadgat. Planen är ett tydligt sätt att visa att diskrimineringslagens och ungdomslagens skyldigheter uppfylls.
Det går att få anvisningar och stöd för att utarbeta likabehandlingsplaner inom Ungdomssektorns kompetenscenter för likabehandling.
Källor:
- Diskrimineringslagen 1325/2014
- Ungdomslagen 1285/2016
- Utbildningsstyrelsen (u.å.). Verksamhetsinriktad jämställdhets- och likabehandlingsplan. Hämtad 26.4.2026 från https://www.oph.fi/fi/opettajat-ja-kasvattajat/toiminnallinen-tasa-arvo-ja-yhdenvertaisuussuunnitelma
- Institutet för hälsa och välfärd (2023). Begrepp inom likabehandling. Hämtad 26.4.2026 från https://thl.fi/aiheet/sote-palvelujen-johtaminen/kehittyva-palvelujarjestelma/yhdenvertaiset-palvelut/yhdenvertaisuuden-kasitteet#yhdenvertaisuussuunnitelma
- Likabehandling.fi (u.å.). Likabehandlingsplanering. Justitieministeriet. Hämtad 26.4.2026 från https://yhdenvertaisuus.fi/yhdenvertaisuussuunnittelu
