Blogg: Behoven av likabehandlingskompetens inom ungdomssektorn har kartlagts – så här svarar vårt material mot dem

Ungdomssektorns kompetenscenter för likabehandling kartlade genom en enkät kompetens och kompetensbehov inom likabehandling i ungdomssektorn. En av dem som svarade på enkäten lämnade i slutet av enkäten följande fråga: ”Hur kommer den här enkäten att användas, och hur utvecklar ni dessa teman?” Den här bloggen besvarar frågan.

Utöver att målet med enkäten var att samla information om nuläget för likabehandlingskompetens och kompetensbehov, var syftet också att ta reda på hur ungdomssektorn är redo att ta emot information. Webbenkäten genomfördes våren 2025 och fick sammanlagt 771 svar.

Mera kompetens i möten med olika unga samt till lagstiftningen

De svarande ombads bedöma inom vilka teman de upplever behov av att utvecklas i möten med unga. Hälften av de svarande uppgav att de hade stort eller ganska stort behov av mer kompetens särskilt inom följande områden:

Inom ungdomssektorn finns ett starkt behov av praktisk kompetens, särskilt kring:

• kulturell mångfald och interaktion mellan olika kulturer
• stöd för kulturidentitet
• främjande av likabehandling och delaktighet för unga med funktionsnedsättning
• neurodiversitet och bemötande av unga inom det neurodivergenta spektrumet.

Utöver kompetens i möten med unga kartlades även kompetensbehov inom likabehandlingsteman inom åtta olika delområden. De svarande upplevde att de främst behövde mer kunskap i att identifiera diskriminerande normer och strukturer, tillgänglighet, lagstiftning, jämställdhets- och likabehandlingsplanering samt intersektionalitet, det vill säga diskriminering på flera grunder.

Enbart teori räcker inte – medarbetarna efterfrågar praktiska verktyg för vardagssituationer

Utifrån enkätsvaren efterfrågas inom ungdomssektorn framför allt konkreta verktyg som kan tillämpas direkt i det egna arbetet. I svaren betonades behovet av att lära sig konkreta sätt att främja likabehandling och ingripa i problemsituationer. Önskemålen beskrevs till exempel så här:

Konkreta sätt att utnyttja principerna för tryggare rum.

Att genomföra verksamhet med trakasseriombud på ett uppriktigt fungerande sätt.

Spelbart/funktionellt material kunde användas till exempel i aktiviteter under rasterna. Alltså verksamhet uppdelad i små bitar som fungerar i vardagen.

Majoriteten av de svarande (83 %, n=601) upplevde att de skulle ha nytta av material som kunde tas i användning tillsammans med unga. Nästan 70 procent (n=491) av de svarande skulle använda material riktat till organisationer som stöd för till exempel utvecklings- och utbildningsdagar.

Det är ändå viktigt att komma ihåg att utmaningar kring likabehandling inte löses enbart genom vissa metoder eller enskilda åtgärder. Att främja likabehandling är en kontinuerlig process som kräver systematiskt arbete och engagemang av alla.

Hur vill man lära sig? Gärna snabbt och enkelt

Utifrån svaren vill ungdomssektorns medarbetare lära sig om likabehandling på mångsidiga sätt som kombinerar kunskapsutveckling, erfarenhetsutbyte och praktiskt arbete. I önskemålen betonades utbildning som möjliggör både nätbaserat lärande och reflekterande arbete ansikte mot ansikte. Möten och fördjupad bearbetning av frågor i arbetsgemenskapen sågs som viktiga för att åstadkomma strukturell förändring. Ungefär hälften av de svarande uppgav också att de skulle ha nytta av audiovisuellt material, såsom videor och poddar, eller innehåll anpassat för sociala medier.

I svaren framkom både behovet av mångsidiga lärmetoder och ungdomssektorns hektiska arbetstempo och prioriteringar – det vill säga de unga, som man helst vill använda sin arbetstid till att arbeta med. För majoriteten var det möjligt att avsätta 1–2 timmar för utbildning, mindre än hälften kunde avsätta en halv dag och ungefär en fjärdedel var beredda att delta i heldagsutbildningar. Endast 14 % (n=105) var beredda att delta i längre processer som pågår i flera dagar eller en vecka.

En av de svarande sammanfattade budskapet kring materialets form på ett träffande sätt:

Guider, utredningar och utbildningar är kompetenscentrens favoriter, men de tjänar mer finansiärerna än medarbetarna eller de unga. Ungdomsarbetare har lika lång koncentrationsförmåga som sina klienter, så det borde tas i beaktande när man producerar material.

En annan svarande uttryckte det ännu mer direkt:

Ungdomsarbetare orkar inte läsa guider och utredningar. Och de som beter sig diskriminerande går inte på utbildningar eller tar själv reda på saker. Korta videor fungerar bäst både för medarbetare och unga.

Även om det är viktigt att utveckla den enskilda yrkespersonens kompetens och lärande inom ungdomssektorn, är det avgörande för att verkligen främja likabehandling, att arbetet sker på organisationsnivå samt genom öppen och aktiv diskussion och utveckling inom arbetsgemenskaperna.

Kompetenscentrets material har utvecklats med utgångspunkt i svaren från kartläggningsenkäten

Kompetenscentrets verksamhet, material och metoder har skapats för att svara mot de behov som identifierats i utredningen. Målet är att erbjuda praktiska metoder. Till exempel Får man säga så här? – korten är avsedda att användas både i arbetsgemenskapen och tillsammans med unga för att hjälpa till att identifiera diskriminering och ge träning i att ingripa mot diskriminering.

Utbildningar och arbetsgemenskapscoachning erbjuds kring de teman som efterfrågats och kan beställas från kompetenscentret under innevarande år. I den månatliga webbinarieserien, som erbjuder information om temat, ordnas ännu fler webbinarier, och poddserien Går likabehandling på känslorna? finns på de vanligaste poddplattformarna.

Bekanta dig med material och evenemang.